Uppsalas klimat- och miljöorganisationer bjuder in till moderatorledda samtal med kommunpolitikerna om hur vi tillräckligt snabbt får ner utsläppen i kommunen.
Michael Tjernström, professor i meteorologi, berättar vad vetenskapen säger oss om människans påverkan av klimatet.
Var: Studiefrämjandet, Ljusbärargatan 2 3tr När: Måndag 22 november 19:00-20:30
Erik Pelling (S) och Tobias Smedberg (V) får svara på vilka åtgärder deras partier föreslår för att ställa om Uppsala kommun. Möte är endast öppet för medlemmar i organisationerna som bildat KlimatvalUppsala: Naturskyddsföreningen Uppsala, Cykelfrämjandet Uppsala, Klimataktion Uppsala, Jordens Vänner Uppsala, Fridays for Future Uppsala, SLU Klimatstudenterna och Uppsala Cykelförening. Den som inte är medlem kan göra som över 7 800 uppsalabor och bli medlem i en av föreningarna.
Ingen föranmälan krävs, men bra om du meddelar oss, så vi ordnar tillräckligt med fika. Skriv till klimatvalua@gmail.com
Att sprida information om dessa möten är ett bra sätt att visa att klimatkrisen är en viktig fråga i nästa års kommunalval. Därför ber vi dig hjälpa till att sprida info om mötet, här på nätet och om du har möjlighet att sätta upp en eller flera A4-affischer om mötena, kan vi skicka dem till dig. De finns också att hämta på Forumtorget när Fridays for Futures manifestationer pågår varje fredag k 15:00-17:00..
Vårt sista möte med politiker har vi 6 december. Då med Rickard Malmström (MP) och Susanne Åhlander (L). Vi har tidigare haft möte med Möte med Therez Almerfors (M) och Jonas Pettersson (C) samt med Jonas Segersam (KD) och Lisen Burmeister (SD).
Erik Pelling (S)
Tobia Smedberg (V)
Mikael Tjernström. Fotograf: Patrik Lundin Frilansbild.
Fridays for Future deltog naturligtvis i den globala klimatstrejken fredagen den 22 oktober. Vi marscherade genom Uppsala centrum under parollen Klimaträttvisa nu! Cirka 150 personer deltog i marschen.
Så var det då klart besked från IEA, det Internationella Energirådet där även Sverige är medlem. Detta måste vi göra för att nå klimatmålen enligt Parisavtalet: Först omedelbart sluta investera i nya projekt för utvinning av fossila bränslen som olja, kol och naturgas. Sedan drastiskt dra ned på användningen av fossila bränslen och i stället framför allt satsa stort på sol och vind.
I Sverige har vi inga olje- eller kolfyndigheter och inga gasfyndigheter heller. Det är ju värre med norrmännen, kan vi tycka, som vill borra efter olja i Barents hav och i Nordsjön.
Så visar det sig att våra pensionspengar används till att finansiera utvinning av kol, olja och gas. Mycket pengar – 16 miljarder äger svenska folket i de stora fossilföretagen (enligt SVT), det ger ett utsläpp av ca. ett ton koldioxid per svensk. Sjunde AP-fonden (AP7) står för 11,3 miljarder av dessa placeringar varav ca 2,5 miljarder investeras i det amerikanska oljebolaget Chevron. AP7 är pensionsfonden som ansvarar för pengar som tillhör alla som inte själva valt någon fond, dvs. flera miljoner svenskar.
Dags att säga ifrån.
Richard Gröttham är VD för AP7. Han uppträder i SVT (Aktuellt 20 maj 2021) och berättar varför man inte vill sälja ut fossilaktierna. Han menar att man påverkar företaget bäst som aktieägare, dessutom ska vi se till helheten: Chevron gör också mycket bra saker för miljön. Han har kontakt med andra aktieägare runt om i världen och de ligger på sååå hårt.
Vad är då Chevron för ett bolag? Företaget äger eller stöder verksamheter runt om i världen på alla kontinenter. Det handlar om fracking, oljesand, olja i USA, olja och gas i Brasilien och Ecuador, gas i Myanmar och Thailand, borrning utanför Afrikas kust och i Nordsjön. Och mycket mer. Det är minst sagt tveksamt om Gröttham har någon insikt i hur företaget arbetar där. Vi vet dock, enligt avslöjanden på senare år, hur Chevrons dotterbolag Texaco mellan 1964 och 1992 borrat efter olja på flera olika platser i den ecuadorianska delen av Amazonas. Organisationen Amazon Watch rapporterar att Texaco spillt råolja och dumpat avfall direkt i öppna gropar. Den amerikanska advokaten Steven Donziger deltog i en delegation av läkare, forskare och advokater som i april 1993 åkte till Ecuador för att bedöma situationen med utsläppen: ”Det kändes fruktansvärt att se skadorna, mitt i regnskogen stötte vi på enorma sjöar av olja på marken. Människor som levt i harmoni med naturen gick barfota i oljespill. Det var uppenbart att det inte gick att undkomma föroreningarna, människor andades förorenad luft, fick i sig skadliga ämnen via maten och vattnet de drack. Ett ekosystem som bara några år tidigare varit orört var nu förgiftat.” Genom att strunta i standarden för avfallshantering hade företaget sparat ca 5 miljarder dollar. Donziger lämnar in en stämningsansökan mot oljebolaget som ombud för 30 000 drabbade människor, lantbrukare och urfolk. Det handlar om 94 oljeutvinningplatser där regnskogen skövlats. Efter närmare 20 års rättslig kamp döms Chevron 2011 av en domstol i Equador att betala 9,5 miljarder dollar i skadestånd. Pengar som kunnat gå till sjukvård för de drabbade och till att rädda så mycket som möjligt av den skadade naturen – om Chevron hade betalat. År 2011 stämmer Chevron istället advokaten på ett orimligt skadestånd och hävdar att han mutat domaren i målet. Detta gör de med hjälp av en köpt före detta ecuadoriansk domare, som senare tar tillbaka sin anklagelse. I maj 2021 äger slutligen rättegången mot Donziger rum i New York, där han suttit i hård husarrest i närmare 650 dagar. Chevron har till en kostnad av flera miljarder anlitat 60 juristfirmor och 2000 advokater. Domslutet kommer i juni, men Donziger vet, säger han, att han kommer att förlora. Nu gäller det om Kongressen i USA kan ta sig an fallet.
Detta är alltså företaget Chevron som får ta hand om våra pensionspengar. Det finns säkert fler lika hänsynslösa fossilbolag. Men det finns inga fler Amazonas. Hela utvinningsindustrin är livrädd för den här typen av domar, säger människorättsjuristen Parul Sharma. Det som händer i Amazonas är en global fråga.
Men Gröttheim och AP7 tror på intern påverkan av Chevron. Hans kollega, Kristin Magnusson Bernhard, VD för Första AP-fonden som gjort sig av med de fossila fonderna, tänker annorlunda. Nu visar kurvorna kraftigt neråt, först för kolaktierna och sedan säkert också för oljan. ”Och man vill ju inte bli sittande med Svarte Petter”, säger hon och tror på en positiv snöbollseffekt om en ägare, även om den är liten i sammanhanget, säljer av sina andelar.
Både för klimatet och för att rädda svenska folkets pensioner måste regeringen se till att alla AP-fonderna drar bort sina pengar från fossilföretagen. AP7 behöver både skarpare riktlinjer och en ny styrelse.
Vi tar gärna mot bidrag till Klimatstrejk Uppsala via Swish! Numret är 123 2210 417. Du måste märka betalningen med FFF, eftersom Swish-numret tillhör Klimataktion Uppsala och strejkbidrag förs om av KAs kassör! Tack för att du ‘råkar’ spela in lite pengar och stöder strejkkassan!
Jag ha läst en fantastisk och oerhört lärorik bok:
Andri Snaer Magnason: Om tiden och vattnet utgiven på Norstedts 2021
(svensk översättning från isländskan av John Swedenmark)
Det är fakta, det är poesi – och det är skräck.
Skräck är vad man har anledning att känna inför framtiden, men det skulle man knappast orka läsa om man inte först bjudits på så mycket fakta, så mycket historia och så vacker, men nu hotad, natur. Magnason knyter ihop de isländska sagorna, med allt som händer nu, med Himalayas smältande glaciärer, döende korallrev och den sjätte massutrotningen. Allt hör ihop. Vem visste förresten att vattnet från en jökel (han kallar alla glaciärer för jöklar) har en särskild doft? Och visste du att det stora vulkanutbrottet på Island för några år sedan, det som orsakade att flygplatser runt om i Europa måste stängas – att det faktiskt gick med ”utsläppsvinst” eftersom som de inställda flygningarna sparade in så mycket mer klimatutsläpp än vulkanen släppte ut? Om vad som händer innan och när en glaciär smälter vet Magnason det mesta: först de förödande översvämningarna när de kollapsar, och sen torkan – som bara när det gäller de stora floderna vilka flyter ner från Himalaya påverkar närmare en miljard människor. Och han räknar om våra utsläpp av fossila bränslen till fat olja och visar hur de sammanlagt skulle kunna ge upphov till en brasa som överträffade Ragnarök.
”Det finns en mängd böcker om klimatet. Men mr Andri Snaer Magnasons perspektiv på sitt lands omvärld är unikt och övertygande” skriver The Economist i sin recension.
På lördagen uppmättes en koldioxidhalt på 421,21 ppm (miljondelar) vid mätstationen Mauna Loa på Hawaii. För första gången i mänsklighetens historia har koldioxidhalten i atmosfären överskridit 420 ppm. Det är troligen det allra högsta värdet på 15 miljoner år. Svenska media tyckte att det inte var värt att nämna. Washington Post gjorde en annan värdering:
Efter att ha avslutat vår genomgång om hur kommunen hanterar klimatkrisen, känner vi stor oro inför framtiden. Nu behövs ett nytt vidare grepp om klimatarbetet, med stora verkliga utsläppsminskningar som resultat. Det räcker inte med en klimatvecka per år. Klimatet måste prioriteras årets alla veckor, skriver Anneli Eriksson, Martina Eriksson, Jan Hagerlid och Lena Vinterbäck från Klimataktion Uppsala i Upsala Nya Tidning fredagen se 26 mars-
Klimatstrejk Uppsala 